Ny dator
Jag är inte helt nöjd - eftersom vi beställde Xp men fick Vista - men jag gav med mig och kopplade in den efter att ha stirrat surt på den i en vecka eller två.
Ja, den är förvisso bättre än den gamla datorn. Och snabbare. Och snyggare, men funkar den inte som jag vill är det för f*n inte bra ändå! Juh! :-(
Nåja, jag har väl fått det mesta att fungera och bloggar gör jag visst också igen... och det får väl räknas som bra konsekvenser? ;-)
Fler kisshistorier
Jag får väl passa på att dokumentera minnena innan jag glömmer dem igen :-)
Två snarlika kissincidenter:
Jag var ute med jobbet för ett par veckor sedan. När jag kom hemrullande så hade Benjamin redan kommit över till vår säng. Jag misstänkte att han skulle kunna bli alkoholpåverkad bara av att ligga i ångorna från mig;-) så jag lyfte upp honom och bar in honom till sin säng... Han vaknar till när jag sänker ner honom mot sängen, spritter till och utbrister halvvaket "Neeej, det är kiss i min säng" precis samtidigt som jag lägger ner honom - och tydligen råkar träffa den torra sidan av sängen. Så slappnar han av, suckar nöjt "Åh... Det har redan torkat!" vänder sig runt och somnar om. 
Några nätter senare låg han åter och sov i vår säng. Den här gången vaknade han av att han började kissa och hann faktiskt knipa av strålen utan att blöta ner något mer än pyjamasbyxorna. Det registrerade han först dock inte själv utan han utbrast "Det kom kiss i din säng, mamma..." men tillade lugnande när han började känna att han inte låg i någon pöl "men det har torkat nu."
Nåja, han fick inte sova kvar då heller förrän vi tagit bort det kissiga på riktigt. ;)
Spännande natt
Påklädd katt
Mormorn fattade piken och idag låg denna underbara klädsel i brevlådan när vi kom hem från bilverkstaden.
"Titta, vad glad Findus blev!" utbrast Benjamin när vi hjälptes åt att klä på honom.
Trött datasnille
Jag var inte riktigt klar och ville helst inte avbryta riktigt ännu men jag hämtade honom till mig och la honom i min famn (min hamn, som Benjamin kallar det) och tänkte han kunde somna om där. Jag slog i honom att jag bara skulle göra färdigt och stänga av och han la sig tillrätta och slumrade. Trodde jag. Efter ungefär en kvart hördes en mycket vaken liten röst: "Mamma? Vet du inte hur man stänger av? Man trycker på det röda krysset, ända tills det är färdigt."
Ja, jo... Och det var ju inte mycket annat att göra då än att tacka för hjälpen, stänga ner samtliga fönster, stänga av datorn och lägga oss...
Tack ♥
Tack för all uppmuntran i fråga om vår Ikea-borttappning.
En muntrare historia från det senaste besöket:
Då vi var där hittade Benjamin en "borttappad" katt; på "Spara och förvara" låg en söt liten katt som kommit bort från leksaksavdelningen. Benjamin tog sig genast an den och tog hand om den efter bästa förmåga under hela besöket där.
Jag hade ju inte riktigt tänkt mig att den skulle följa med oss hem även om den var en bra sällskap - och tidsfördriv -under shoppingen samtidigt som jag insåg att det nog kunde bli lite olika åsikter i den frågan...
Hur som helst så var Benjamin trots allt villig att lägga den i från sig när vi skulle ställa oss i kön; han pussade och kramade och sa "hej då" och "ses en annan gång" och då var det mamman som smalt och föreslog att katten kanske kunde få bo hos oss... 
Så här är han, vår nyaste familjemedlem: Findus som knappt lämnat Benjamins sida sedan han flyttade hem till oss.
Ett så älskat gosedjur har den här familjen aldrig haft förut. Benjamin har aldrig haft något direkt "övergångsobjekt". Han valde en katt hemifrån att ha med sig när han började inskolningen i förskolan, men det var aldrig noga för honom. Den här katten är däremot det första han ropar efter (nej, andra - mamma är fortfarande först 
) om han vaknar på natten och katten får vara med på det mesta Benjamin hittar på.
Och han satt när han nyss fått katten med den i knät och tittade länge på den och så sa han: "Mamma..? Vi kan kanske låtsas att Findus har en liten hatt och gröna byxor."
Ja, älskling, det kan vi låtsas... (Eller så kan vi hoppas att mormor förstår piken) 
