Nattkompis
Runt kl 4.30 någongång i natt vaknade bebisen gråtande. Otröstligt. Han ville inte till mamma, inte till pappa, han ville gå upp.
Mamman släppte iväg honom och han gick ut och rumsterade, fortfarande storgråtande, om i vardagsrummet en minut eller så. Sedan kom han tillbaka, nu bara småsnyftande, med en cykelpump i ena näven. Den drog han efter sig upp i sängen och sedan kunde han slappna av och somna om. Med pumpen i en öm kram. (Ja särskilt ömt var det för mamman som fick sova med ett cykelpumpshandtag tryckt mot ena tinningen den här natten...)
Mamman släppte iväg honom och han gick ut och rumsterade, fortfarande storgråtande, om i vardagsrummet en minut eller så. Sedan kom han tillbaka, nu bara småsnyftande, med en cykelpump i ena näven. Den drog han efter sig upp i sängen och sedan kunde han slappna av och somna om. Med pumpen i en öm kram. (Ja särskilt ömt var det för mamman som fick sova med ett cykelpumpshandtag tryckt mot ena tinningen den här natten...)
Kommentarer
Postat av: Julia
Snutteplutten! Undrar vad han hade drömt? Lillkillen... Hur är det med tinningen?
Jag undrar också hur jag lyckas ibland, men det är väl en del av tjusningen av att vara mig :D
Glömde jag min kokbok hos dig?
Kram!
Postat av: Karin J
Lilla gubben! Klart man saknar pumpen om man vaknar utan den på natten...
Självklart kan jag tänka mig en promenad i Fiskebäck, säg bara till när(men det får gärna bli lite varmare och mindre halt först).
Trackback